Gyllenbrun färgpalett och prasslande löv! Det är i skogen du först lägger märke till att sommaren går över i höst. Från krispigt grön lövsprickning, till tung kompakt sommargrönska till nu då det kommer in krispig luft bland lövkronorna och du får äntligen hasa fötterna efter dig i lövmassorna. Visst är det ljuvligt?Höstens ankomst märks också […]
Läs mer… from Skånsk skogsstrategis nyhetsbrev för oktober ute nu!
Skogsskador orsakar varje år kostnader för miljarder kronor för skogsnäringen och staten. Som ett led i arbetet med att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador har regeringen i år satsat 30 miljoner kronor för att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska inrätta ett nationellt centrum för skogsskador. Med organisationen på plats drar centret nu igång sin verksamhet. […]
Styrgruppen för Skånsk skogsstrategi var i mitten på augusti på grönbete och träffades ”på riktigt” för första gången på över ett år. Dagen ägnades åt viltfrågor kopplade till de fem aktiviteter i ämnet som ingår i den skånska skogsstrategin. Nyligen samlades styrgruppen för Skånsk skogsstrategi där sig bör, det vill säga i skogen. Platsen var […]
RASE begreppet [Viltfoder och viktiga naturvårdsträd i form av rönn, asp, sälg och ek] växer sig allt starkare. Familjeskogsbrukaren Magnus Strandberg är en av de som för ett tiotal år sedan introducerade RASE. Han är även delaktig i Länsstyrelsens viltfoderprojekt Vild & Bortskämd. Nyligen medverkande han i en film för att just lyfta RASE ytterligare. […]
Skogforsk har dragit igång utbildningspaketet ”Viltanpassad skogsskötsel i praktiken”. Alla tre delar i utbildningen är kostnadsfria för den som deltar. Märtha Wallgren på Skogforsk, forskare inom viltekologi vet mer. Vilken är din roll i projektet?– Jag är projektmedarbetare och expert på viltbetesfrågor. Jag är ansvarig för innehållet i huvuddelen av teorikursen, jag medverkar även i […]
SAMMANFATTNING Inledningsvis i nationella skogsprogrammet konstateras att Sverige är ett skogrikt land – cirka 70 procent av landarealen utgörs av skogsmark – och att skogen binder koldioxid, ger skydd och näring åt skogslevande arter samt ekonomiska värden, rekreation och välstånd åt människor. En röd tråd genom det nationella skogsprogrammet är begreppen hållbar tillväxt, hållbar utveckling […]
Breanäs i östra Göinge kommun bjöd på det allra vackraste väder för den första årliga konferensen för skånsk skogsstrategi. Sol, vindstilla och de cirka 60 närvarande kunde från konferensfönstren vila ögonen på den spegelblanka sjön Immeln. Efter kaffe och smörgås så inledde Ann Marke, ordförande för styrgruppen för skånsk skogsstrategi, med att hälsa alla […]
Aktivitet R1E
Bidra med att lyfta friluftslivets år 2021.
Huvudfråga: Ett sätt att lyfta upp båda insatserna inom huvudområdet Rekreation; ”Förbättra förutsättningarna för skogen som upplevelsemiljö” samt ”Stärk bilden av skogen som en attraktiv plats för rekreation och lärande”.
AKTIVITET M4B
Stöd ett kontinuerligt informationsarbete. In i vår digitala plattform www.skanskskogsstrategi.se
Huvudfråga: Kontinuerlig information. Ett sätt att lyfta upp insatserna ” Sprid goda exempel på genomförda miljövårdsåtgärder till en bred publik.”
AKTIVITET I 1 A
Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion och därmed förändra markens bärförmåga för vilt, både kortsiktigt och långsiktigt
Huvudfråga: Innovativt om och för vilt.
AKTIVITET I 2 A
Genomför en träbyggarkonferens med uppföljande uppvaktning av Skånes expansiva kommuner. Initiera en utveckling mot kommunala politiska mål för en ökad andel träbyggande i den egna kommunen.
Huvudfråga: Konferens och mer trä i byggnationer.
AKTIVITET I 4 A - Genomförd
Öka insikten om potentialen i Skånes skog inom ramen för de fyra huvudområden, Innovation, Produktion, Rekreation och Miljö. Exempelvis genom reklamfilmer med Skånsk skogsstrategi som avsändare.
Filmerna lanserades 28 september 2021 och du hittar dem på vår Youtubekanal:
Den skånska skogens potential – Innovation
Den skånska skogens potential – Produktion
Den skånska skogens potential – Miljö
Den skånska skogens potential – Rekreation
Huvudfråga: Visa potentialen i skånsk skog.
AKTIVITET M 1 A
Verka för att öka och sprida kunskap om naturvårdande skötsel och behovet av den i produktionsskog såväl som i skyddad skog.
Huvudfråga: Öka kunskapen om naturvårdande skötsel.
AKTIVITET M 1 G
Digital app som följer en skogsslinga där skötsel av naturvärden illustreras tillsammans med genomförda skötselåtgärder.
Huvudfråga: Lära allmänheten om skogsskötsel.
AKTIVITET P 4 A
Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder.
AKTIVITET P 4 B
Klargör begreppet balans mellan viltet, skogen och det naturliga förekommande fodret.
På Södras webbsida https://www.sodra.com/sv/se/skog-medlem/skogsbruk/skota-skog/skog-vilt/ kan man hitta följande följande länkar: ”Viltfrågorna i Södra”, ”Projekt Kraftsamling Tall”, ”Inventeringar och statistik”, ”Så funkar viltförvaltningen”, ”Kostnader för viltskador”, ”Viltdemogårdar och hägn”, ”Forskning och utbildning, ”Handledningar och mallar”.
Kopplat till det övergripande insatsområdet för den här aktiviteten (Insats P4) kommer en kommunikationsplan och -strategi tas fram av Skånsk skogsstrategi. Detta med syfte att kraftfullt förmedla budskapet om dagens viltskadeläge, dess konsekvenser, satta mål och vägledning hur skogssektorn kan stödja en positiv utveckling. Något som också kommer stödja ett kommande pedagogiskt material som beskriver viltfoderbehov och naturlig viltfoderproduktion och konsekvenser om balans i detta inte uppnås.
Finansiering: Under behandling
Huvudfråga: Anpassa klövviltpopulationen
AKTIVITET P 4 C
Beskriv olika biotopers förmåga till viltfoderproduktion och möjlig viltstamstorlek.
Huvudfråga: Biotopers påverkan på vilt.
AKTIVITET P 4 D
Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, grundade på fakta från vedertagna inventeringsmetoder.
För information om inventeringsmetoder: https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/statistik-efter-amne/abin-och-andra-skogliga-betesinventeringar/
https://www.sodra.com/sv/se/skog-medlem/skogsbruk/skota-skog/skog-vilt/inventeringar-ger-fakta/AKTIVITET P 6 B
Bistå med användarvänligt informationsmaterial om skånsk skogs betydelse för Skåne anpassat för olika målgrupper.
Huvudfråga: Infomaterial om skånsk skogs betydelse.
AKTIVITET R 1 A
Stärk dialogen mellan myndigheter, ideella sektorn och näringslivet genom att skapa mötesplatser och forum för samverkan. Hitta ambassadörer inom friluftsliv och naturturism.
Huvudfråga: Infomaterial om skånsk skogs betydelse.
AKTIVITET R 1 C
Se över behov av avtals- och nyttjanderättskrivning mellan markägare, det offentliga och privata kommersiella intressen inte minst ur ett mångbruksperspektiv.
Huvudfråga: Avtals- och nyttjanderättsskrivning för tydligare spelregler.
AKTIVITET P 3 C
Öka kännedomen om skogens värden, idag är kunskapen alltför selekterad, den måste ut på en bredare front. Möjliggör en bättre kommunikation.
Filmerna lanserades 28 september 2021 och du hittar dem på vår Youtubekanal:
Den skånska skogens potential – Innovation
Den skånska skogens potential – Produktion
Den skånska skogens potential – Miljö
Den skånska skogens potential – Rekreation
Huvudfråga: Visa potentialen i skånsk skog.
AKTIVITET I 2 B
Stöd ett ökat byggande i trä. Förbättra kunskapen för de som använder träprodukter i sitt yrke, som t ex arkitekter och designers. Förbättra kunskapen för potentiella köpare av träprodukter, som t ex hus- och möbelköpare (goda exempel, erfarenhetsutbyte).
Huvudfråga: Ökat träbyggande
AKTIVITET P 2 B
Bidra med att öka och sprida kunskap för aktiv skötsel och stöd hyggesfritt skogsbruk i vissa ekosystem för att möjliggöra kombination av bevarande av naturvärden och virkesproduktion. Understöd genom tydliga mål anpassad för biotopen. Understödja funktionella och lönsamma skötselmetoder med varierande omloppstider som alternativ till trakthyggesbruk.
AKTIVITET P 2 D
Ta fram guider för självföryngring av löv och som beaktar både trädslag och föryngringsplatsens mark- och klimatförhållande.
AKTIVITET P 2 E
Stödja förädling av skogsträd och forskning kring resistenta lövplantor av ex ask, alm.
AKTIVITET P 5 B
Förbättra kunskapen för skogsägarna genom rådgivning, specifikt inom skötsel av ädellövskog – diversifiering, röjning, gallring och om hur man föryngrar kostnadseffektivt.
AKTIVITET P 5 D
Utveckla digitaliseringens möjligheter för kunskapsspridning och kompetenshöjning.
Aktivitetsägare: Henrik Andersson, Skogsstyrelsen, (styrgruppen för Skånsk skogsstrategi, Kristina A Larsson och Åke Högman, Länsstyrelsen
Medverkande: Alla verksamheter i styrgruppen för Skånsk skogsstrategi.
Projektplan: Styrgruppen för Skånsk skogsstrategi bestämde redan i ett tidigt skede av strategiprocessen att strategin i sin färdiga form enbart skulle vara digital. Detta för att göra den maximalt tillgänglig för en så bred målgrupp som möjligt. Den har också gett oss möjlighet att vara kontinuerligt närvarande genom fliken Aktuellt där vi skriver om aktualiteter gällande den skånska skogen, även genom ett nyhetsbrev samt ett kalendarium till vilket man även kan skicka in tips.
Vi har även utnyttjat den digitala möjligheten till ett kunskapsseminarium, i maj höll vi ett om träbyggnation för hus tillsammans med Föreningen Trästad. Arrangemang som vi kommer att fortsätta med, nästa sker i oktober gällande jämställdhet i skogsnäringen.
Finansiering: Under behandling
AKTIVITET P 5 D
Stärk dialog mellan myndigheter, forskning och markägare och skapa stimulerande mötesplatser.
AKTIVITET P 3 B
Gör skånsk skogsnäring jämställd! Startskott för vårt arbete i frågan är en dag om jämställdhet med olika talare och workshops för dialog, inspiration och för en kommande verktygslåda.
AKTIVITET M 1 E
Initiera ett nytt forskningsprogram kring ädellövsskogsskötsel som både omfattar produktionsskog och naturvårdsbestånd.
AKTIVITET M 1 B
Stöd forskning och kartläggning av invasiva arter i skogsmark, att myndigheter fortsätter kartlägga och bekämpa i t ex skyddade områden och infoträffar med skogsägare.
AKTIVITET P 1 C
Grundat på en genomgripande kartläggning av framtida utmaningar och möjligheter ta fram en ajourförd skånsk trädslagsguide som årligen uppdateras med ny relevant forskning.
AKTIVITET P 4 E
Säkerställ att förvaltningsplanerna formuleras utifrån de mål som finns, samt följ upp avskjutningsmålen.
Här förbereds en avsiktsförklaring för åtgärder från de åtta organisationerna och verksamheterna i styrgruppen för Skånsk skogsstrategi.
Finansiering: Under behandling
Uppföljning: Halvårsvis
AKTIVITET P 7 C
Stöd produktion/industri som kan hantera även lövvirke i stor skala och med god lönsamhet.
Relaterande process: Södras forskningsstiftelse har delat ut 5 1.9 miljoner går till Linnéuniversitetet.
Pengarna som går till Linnéuniversitetet ska användas till projektet Fukt- och tidsberoende egenskaper hos sydsvenskt lövträ för lastbärande konstruktioner, som fokuserar på att möjliggöra ökad användning av lövträd i avancerade byggprodukter. Projektet ska utföras av Linnéuniversitetet i samarbete med tyska forskare under två år. I projektet ska materialegenskaper som är viktiga för utformning och produktion av korslimmat trä studeras. Genom ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland, ökar möjligheterna för samverkan med industrin, vilket kan leda till utbyte och överföring av kunskap när det gäller utveckling, produktion och provning av lövträprodukter för lastbärande konstruktioner. Ökad kunskap om materialegenskaper kan användas för byggprodukter med högt mervärde, hög konkurrenskraft och för träkonstruktioners projektering, vilket kan komma att öka användningen av lövträ (från södra Sverige) i lastbärande konstruktioner. Här vår intervju med den projekt ansvarige Professor Thomas Bader : www.skanskskogsstrategi.se/2022/02/24/utvecklande-av-lov-till-byggnation/
Finansiering: Södra
Uppföljning: Halvårsvis
AKTIVITET P 1 A
Stärka beredskapen när det gäller framtida skogsskador av olika slag.
Relaterande process: Skogsskador orsakar varje år kostnader för miljarder kronor för skogsnäringen och staten. Som ett led i arbetet att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador satsade regeringen 30 miljoner kronor för att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska inrätta ett nationellt centrum för skogsskador. Med organisationen på plats drar centret nu igång sin verksamhet.
Centret är ett samverkansprogram med många av samhällets relevanta aktörer medverkande och fler kommer att kontaktas och involveras i det fortsatta arbetet. SLU Skogsskadecentrum har redan hunnit delta i flertalet projekt i samarbete med andra aktörer. De viktigaste har inneburit att bidra till underlag för att motverka utbrottet av barkborrar i södra Sverige och för att motverka s.k. multiskador på ungskog i norra Sverige. En forskarskola för doktorander håller på att etableras tillsammans med näringen och myndigheter samt flera olika nya övervakningsinsatser håller på att utvärderas, bl.a. sporfällor för olika skadesvampar. Beredskap för att hantera skadehändelser på kort sikt och anpassningar för att förebygga skador på lång sikt är avgörande för att skogen ska ge en stabil avkastning och bli en grundbult i utvecklingen av svensk bioekonomi. Klimatförändringarna bedöms bidra till att skogsskador blir allt mer omfattande och kostsamma. Vid skogsskadecentrum samlas kompetens för bekämpning av dessa typer av skogsskador – orsakade av bränder, stormar, viltbetesskador och angrepp av växtskadegörare.
Centret är ett samverkansprogram med många av samhällets relevanta aktörer medverkande och fler kommer att kontaktas och involveras i det fortsatta arbetet. SLU Skogsskadecentrum har redan hunnit delta i flertalet projekt i samarbete med andra aktörer. De viktigaste har inneburit att bidra till underlag för att motverka utbrottet av barkborrar i södra Sverige och för att motverka s.k. multiskador på ungskog i norra Sverige. En forskarskola för doktorander håller på att etableras tillsammans med näringen och myndigheter samt flera olika nya övervakningsinsatser håller på att utvärderas, bl.a. sporfällor för olika skadesvampar.
Här vår intervju med en av ledarna för Skogsskadecentrum, Jonas Rönnberg: www.skanskskogsstrategi.se/2022/01/27/centrum-for-skogsskador/
Finansiering: Regeringen
Uppföljning: Halvårsvis
AKTIVITET M 3 A
M 3 A. Stöd forskning och kartläggning av trädsjukdomar, skadegörare samt direkt och indirekt påverkan av det ändrade klimatet, biologisk mångfald, skogsbruket och landskapet i södra Sverige. Exempelvis sjukdomar på ask och alm gör att mer forskning behövs för att bevara deras värden och säkerställa dem för framtiden.
AKTIVITET P7 B
P 7 B. Stimulera lokalproducerad träförädling och mångbruk för en lokal marknad
AKTIVITET R 1 D
R 1 D. Bidra till förutsättningarna för målgruppsanpassade upplevelser i skogen och till affärsmöjligheter inom rekreation & turism relaterade till skogsupplevelser. Sammanfatta och tydliggör vilka skogsområden som finns tillgänglighetsanpassade.
AKTIVITET P 2 A
Tydliggör betydelsen av att använda förädlat och testat skogsodlingsmaterial, både för uthållig produktion och anpassning till nya klimatförutsättningar. Verka för att försörjningen av förädlat och testat skogsodlingsmaterial omfattar även lövträd, inte minst ädellöv.
Aktivitetsägare: Åke Högman, Kristina A Larsson Länsstyrelsen
Medverkande: Styrgruppen för skånsk skogsstrategi
Projektplan/beskrivning: Inom förädlingen vid Skogforsk arbetar man kontinuerligt med att informera om betydelsen av att använda förädlat skogsodlingsmaterial, både för uthållig produktion och klimatanpassning. När det gäller förädlat skogsodlingsmaterial av lövträd så ligger ett stort fokus på björk, t.ex. den stora satsningen på björk som ingår i Trees for me. Skogforsk jobbar också med att öka produktion av frö i fröplantagen Ekebo 5 och att hitta andra lämpliga frökällor av förädlad björk för att öka tillgången på bra björkfrö, något som är en bristvara idag.
Finansiering: Skogforsk
Uppföljning: Halvårsvis
AKTIVITET I 1 B
Öka kunskapsuppbyggnaden om nya trädslag i skånskt skogsbruk genom att samla in erfarenheter från praktisk användning och samordna med kunskap från forskande institutioner. Ett adaptivt arbetssätt ska leda till att riktlinjer för anläggning och skötsel av bestånd avvägs mot risker för skogsägare och miljö. Testa olika trädslag och andra/nya provenienser som idag odlas i klimat som liknar det vi kommer att få.