Patrik André arbetar heltid med digitaliseringsfrågor på Skogsstyrelsen. Han sitter också med i Geodatarådet som lägger grunden för samhällets digitalisering. I arbetet med en ny geodatastrateg är han också engagerad i Smart Landsbygd.
Beskriv ditt uppdrag på Geodatarådet och Smart landsbygd.
– Geodata är alla data som har en position. Det vill säga nästan alla data som vi har om skogen och landskapet. För oss på Skogsstyrelsen är det viktigt att vi kan erbjuda en väldigt bra datagrund för alla som äger skog och verkar i skogen. Därför passar det perfekt att kunna arbeta tillsammans med andra kollegor i Geodatarådet och gemensamt lägga en bra grund för samhällets digitalisering. Skogssektorn är för liten och för sammanflätad med andra användningar av marken. Så vi behöver arbeta tillsammans med andra myndigheter och jobba med helheten. I arbetet med ny geodatastrategi har jag hållit samman arbetet med samhällsutmaningen ”Smart landsbygd”. Det blir en strategisk framtidsbild av landsbygdens möjligheter, hur geodata kan bidra och vilka åtgärder som behövs när det gäller geodata.
På vilket sätt är skogen i fokus i de sammanhangen?
– Just i digitaliseringssammanhang är skogen intressant eftersom IT och digitaliseringsfrågor traditionellt handlat om urbana frågor. Det har varit mängder med innovation för att lösa stadens problem, men nästan ingenting för att hantera skogens och landsbygdens frågor. Det är därför det är så viktigt att prata om Smart landsbygd och inte bara ”smarta städer”. Vi måste börja se skogen och landsbygden som en tillväxtmotor. Inte som en relikt från jordbrukarsamhället. Potentialen till innovation i skogen och landsbygden är klart underskattad.
Vilka är de lågt hängande frukterna för digitaliseringens möjligheter för skogen?
– Att faktiskt utnyttja alla data som redan finns. Som skogsägare och yrkesverksam ska man se till att använda alla bra tjänster som kommer. Den senaste tiden har vi fått både riskkartor för barkborre och möjlighet att söka efter pågående skador genom att jämföra satellitbilder. En jättelågt hängande frukt är drönare. Det är ju på sitt sätt ett digitalt verktyg. Vare sig man använder den som kikare, kamera eller för att samla in data är det en billig investering som ger väldigt mycket nytta för pengarna. Det gör direkt att skogsägare kan planera och sköta skogen bättre. Tänk bara hur mycket enklare det blir att jaga barkborrar med drönare. Eller leta vindfällen efter höstens stormar, eller kolla plantor i planteringar.
Finns det digitaliseringsprojekt igång idag som har möjligheter att göra skillnad? Om ifall, på vilket sätt?
– Ja överallt i alla företag och organisationer, men jag tänker särskilt på ”Mistra digital forest” Det är ett jätteintressant projekt som drivs av skogsnäringen och skogsforskningen tillsammans med finansiering från Mistra. Det kommer helt säkert att leda till effektivare och mer hänsynsfullt skogsbruk. Det här är så bred samverkan att det har möjlighet att nå långt. Jag tänker också på skogsdatalabbet där Skogsstyrelsen och SLU samverkar för att erbjuda en innovations- och laborationsmiljö för utvecklare och digitala entreprenörer. Här är inte målet att göra någon speciell produkt, utan att underlätta den innovation som vi så väl behöver.
I en presentation av dig så pratar du om att vi borde kunna skapa digitala marknader som kopplar samman några hundra miljoner konsumenter med skogsägare, landsbygdsentreprenörer, naturvårdare, hembygdsföreningar? Hur gör man?
– Här krävs det digitala entreprenörer med innovationskraft.
Jag tror att vi måste tänka oss skogen och landsbygden som råvara för tjänster och upplevelser. Inte bara som råvara för plank, papper och mat. Det finns inget som hindrar att de här plusvärdena på landsbygden erbjuds i digitala affärsmodeller på samma sätt som Über, AirBNB eller Spotify.
Hur ser den digitala framtiden ut för skogen?
– Skogsbruket och de andra traditionella areella näringarna kommer att effektiviseras ännu mer. Skogsvård och avverkning blir allt mer automatiserade. Det här medför att antalet arbetstillfällen fortsätter minska och allt mindre av landsbygdens ekonomi kommer från traditionellt jord- och skogsbruk.
Det kompletteras i stället av mångbruk där jakt, fiske, turism och upplevelser får större betydelse. Här finns det ekonomiska tillväxtmöjligheter.
Om vi lyckas attrahera 1,8% av den nordeuropeiska turistmarknaden till skogen har vi fördubblat inkomsterna från skogen. Det låter väl inte omöjligt? Förmodligen kan det ge bättre sysselsättning också.
Text: Åke Högman
