Förnyad satsning på skogsdatalabbet

Det nationella skogsdatalabbet drivs av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med skogssektorn och andra myndigheter. Nu satsas ytterligare åtta miljoner kronor i labbet, som med hjälp av nya data, labbmiljö och artificiell intelligens kan utvecklas med fokus på skogsskador och klimat. Satsningen blir möjlig tack vare ett stöd från Vinnova på fyra miljoner. Resten finansieras av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet.

Bengt Djuvfeldt, GIS-specialist arbetar på enheten för geodata på Skogsstyrelsen.

Grattis till bidraget, hur känns det?
– Väldigt bra, vi ser det som ett bevis på att Vinnova är nöjda med det vi gör. Nationellt skogsdatalabb har drivits i sin nuvarande form i två år och att vi får förnyat förtroende är förstås stimulerande.

Vad ska ni göra för pengarna?
– Vi har en rad aktiviteter inplanerade som handlar om att främja innovationer på skogliga data.

Kollage. Bild från webbplatsen Skogsdatalabb samt intervjuperson, man.
Bengt Djuvfeldt, GIS-specialist arbetar på enheten för geodata på Skogsstyrelsen.

Beskriv er verksamhet, vad gör ni?
– Vi vill bidra till att data om skogen kommer till användning. Vårt fokus ligger på geodata. Det finns data från flygburen laserskanning, satelliter, drönare och fältinventeringar med mera. En mängd data med hög kvalitet som fylls på kontinuerligt. Med smart teknik som till exempel AI kan information extraheras ur dessa data. Vi vill underlätta för de som vill utveckla nya metoder baserat på skogliga data.

– Skogliga grunddata bygger som sagt på flygburen laserskanning som görs med regelbundenhet. Det kan dock ta ett antal år mellan gångerna samma område skannas. En aktivitet där skogsdatalabbet är med och bidrar är att kunna räkna fram hur skogen växer under tiden till nästa skanningstillfälle. Då kan vi skatta parametrar som exempelvis volym för ett visst år även om vi inte har en skanning för det året. Det handlar alltså om att leverera uppdaterade skogliga grunddata löpande.

Vem kan/bör använda sig av era tjänster?
– Alla inom den skogliga sektorn. Skogsdatalabbet bidrar till att nya tjänster tas fram. När de är färdiga för användning sprids de på olika sätt av Skogsstyrelsen beroende på målgrupp. Det finns öppna karttjänster som Skogens Pärlor som vem som helst med intresse för skog kan använda. Till Skogsbolag, tjänsteleverantörer med flera tar vi fram tjänster och data som kan integreras i deras egna lösningar.

Skogsdatalabbet vilar på ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU, hur ser samarbetet ut?
– SLU och Skogsstyrelsen driver gemensamt skogsdatalabbet och bidrar med lika mycket till arbetet. Vi kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. SLU har med sina forskare förmågan att utveckla nya metoder och produkter, exempelvis skogliga grunddata. Skogsstyrelsen kompletterar med stark IT-kompetens och plattform för att sprida data till användarna.

Ge gärna ett exempel på hur man får skogsdata att bli till konkret nytta.
– Ett exempel där skogsdatalabbet varit med och bidragit är den så kallade förändringsanalysen för granbarkborreangrepp. Tillsammans med Sveaskog och Sogeti har Skogsstyrelsen utvecklat en lösning där skogsdatalabbet bidragit med resurser. Lösningen använder satellitbilder och jämför skogens vitalitet mellan två tidpunkter. Områden där vitaliteten i grandominerad skog sjunkit syns tydligt i resultatet. Det kan indikera angrepp av granbarkborre. Flera skogsföretag använder förändringsanalysen för att hitta områden som behöver besökas i fält. Det är ett bra underlag för att rikta fältbesöken till rätt platser.

Ni siktar på att fortsatt erbjuda digitala tjänster som ligger i framkant, vad ser du i kikaren framåt?
– Det är många inom skogssektorn som redan gör smarta saker med skogliga data och vi ser att intresset för skogen är stort. En bidragande orsak till att skogen är i fokus är klimatförändringen som ställer krav på att vi i Sverige är bra på att nyttja skogen på ett långsiktigt hållbart sätt. Nya innovationer behövs för att ta fram bra analysmetoder och planeringsunderlag så att skogssektorn kan lyckas med det.

Text: Åke Högman

Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
INNOVATION:
Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: D. Arbeta för att det skånska innovationssystemet stödjer skogorienterade tekniska och digitala innovationer.

PRODUKTION:
Insats P1: Ökad produktion i Skåne baserad på ett hållbart brukande
Aktiviteter: A. Stärka beredskapen när det gäller framtida skogsskador av olika slag.