Anders Thorén är läkaren som satsade på att plantera lind, via fågelbär.
– Det började med att jag i slutet av åttiotalet läste en artikel om just fågelbär som ”Nordens mahogny” och att odla trädslaget var ett sätt att avlasta regnskogen. Jag blev intresserad, så jag satte 200 plantor.
Han gick sedan med i lövträdsföreningen och intresset för löv växte allt mer.
– Jag ville köra igång ett pilotprojekt vid Dörröd med lövträd där jag bor och gjorde en del överväganden. För bok får man lägre pris än gran, ask och alm blir sjuka och ek tar väldigt lång tid, så det blev till slut lind.
Vilket 2014 ledde till att Anders satte ett större bestånd i Mjölkalånga vid Tyringe där han också har mark.
– 1, 6 ha. Här har jag satsat på att plantera på betesmark och har två olika hägn, av terrängmässiga skäl, samt en mindre bit utanför hägnen i studiesyfte.
Udda träslag
Han säger att han är nyfiken av naturen och följer med stort intresse de initiativ som tas för att tillvarata udda trädslag, bland annat genom den nystartade Skogsportalen.
Som läkare, docent i infektionssjukdomar, (nu pensionerad) säger han att han ser paralleller mellan medicin och de skogliga disciplinerna i sättet att bedriva vetenskap.
– Gemensamt för de båda är till exempel att verkligheten i en del fall motsäger det som kan verka som en vetenskaplig sanning.
Han tar Urban Nilssons studier, verksam som professor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, som exempel:
– Den etablerade sanningen är att träden måste spridas ut för att de ska få plats att växa, Nilsson har visat att träden inte riktigt bryr sig om det där, utan kan växa även i klungor.
Liksom ”tvillingarna Eriksson i Hyssna” som Anders besökt.
– De vare sig markbereder eller gallrar. Normalt får man ut 300 kubikmeter på ett hektar, de får ut 1 000. Man kan tycka att akademins uppgift är att antingen bekräfta eller falsifiera deras metoder.
Klimatet
Som ett utfall av sin nyfikna läggning gick också Anders för ett tag sedan en grundkurs i geologi.
– Efter istiden hade vi en värmeökning som ledde till att vi hade ett klimat som i genomsnitt var cirka 2 grader varmare än idag. Då fanns det mycket lind, alm och hassel.
– Med tanke på den klimatutveckling vi har idag så ligger det inte så långt bort att anta att det vi planterar idag kommer att växa upp i ett annat klimat. Därför ska man nog inte längre lägga alla äggen i samma korg, se på granen och granbarkborrarna, en direkt följd av klimatförändringarna.
När det gäller lind, även om det är, som han säger, ”en nischgröda” så är han överraskad över hur lite kunskap det finns om trädslaget.
– I litteraturen finns det lite om vilda bestånd i Östeuropa men inte mycket om hur man sköter lind, hur många stammar man bör ha per hektar, eller när de ska avverkas.
– Många förfasar sig över hur linden förgrenas men om man stamkvistar den så får man en rak och fin stam.
Charmig är linden
Han avslutar med att säga att linden är ”ett charmigt träd”.
– I den nordiska mytologin är det Frejas och fruktbarhetens träd och den är ett av de träd som ger riklig nektar vilken bina processar till honung. De torkade blommorna ger ett uppskattat lindblomste. Förr tog man även tillvara på innerbarken och gjorde bast av den. Det är också ett ypperligt slöjdvirke och favorit för bildhuggare.
Även om han skulle vilja expandera så går inte det.
– Jag har inte mer mark, säger han och skrattar.
Marknadsundersökning på lind
Anders har även gjort en mindre marknadsundersökning vad gäller just lind. Här sammanfattar Anders:
”Grossister i Sverige säljer till stor del importerat lindvirke. Som kvalitetskrav anges rätfibrigt kvistfritt virke. Längder anges som 3-4 meter, övriga dimensioner beror förstås på ändamål som kan skilja mellan olika slöjdare. För grossist gäller inköpspris c:a 10 000 kr per kubikmeter torkat hyvlat virke med salupris c:a 12 000-14 000 per kubikmeter (samtliga priser plus moms). Utöver trävaruhandlare kan partier finnas till salu från småsågare för lägre priser. Skogsägare måste hitta lämplig såg.”
Kortfilmen ”Odla lind för virkesproduktion”
Här kan du se Anders visa på förutsättningar och möjligheter för lind:
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
MILJÖ:
Insats M1: Ett aktivt bidragande till den biologiska mångfalden.
Aktiviteter: D. Verka för att öka naturvårdskunskap och hänsynstagande i för-röjningar inför gallring ochslutavverkning. Särskilt hänsynstagande bör läggas intill vatten och för ädellöv i eller i anslutning till odlingsmiljöer där kontinuitet av gamla träd behöver skapas.
PRODUKTION:
Insats P2: Aktiv skogsskötsel för robusta skogar med hög tillväxt.
Aktiviteter: A. Tydliggör betydelsen av att använda förädlat och testat skogsodlingsmaterial, både för uthållig produktion och anpassning till nya klimatförutsättningar. Verka för att försörjningen av förädlat och testat skogsodlingsmaterial omfattar även lövträd, inte minst ädellöv.
E. Stödja förädling av skogsträd och forskning kring resistenta lövplantor av ex ask, alm.
Insats: P5: Höj kunskapsnivån inom produktion- och produktutveckling.
Aktiviteter: B. Förbättra kunskapen för skogsägarna genom rådgivning, specifikt inom skötsel av ädellövskog – diversifiering, röjning, gallring och om hur man föryngrar kostnadseffektivt.
