Lampor i halländsk skog

Till följd av ett stort europeiskt forskningsprojekt är nu lampor upphängda i den halländska skogen. En som vet mer är Jörg Brunet, professor vid SLU i Alnarp.

Skog med mycket blåbär- och lingonris, dvs fältskiktsarter. Foto:MostPhotos
Skog med mycket blåbär- och lingonris, d v s fältskiktsarter. Foto:MostPhotos

Vilket är syftet med ”Hallandsprojektet”?

– Syftet är att undersöka hur tillväxten/frösättningen av och konkurrensförhållandena mellan olika fältskiktsarter ändras när klimatet blir varmare. Därför har vi ljus- och värmelampor för att simulera varmare förhållanden i skogen. Syftet är också att undersöka hur skogens täthet samverkar med ett ändrat klimat, det vill säga hur bufferteffekter påverkar fältskiktsarternas tillväxt och konkurrensförmåga. Därför har experimentet byggts upp på fyra platser, i en gles och tät beståndskant samt inne i skogen under slutet krontak och i en lucka.

På vilket sätt tror du att man kan komma att använda resultaten konkret?

– Det är ganska mycket växtekologisk grundforskning, men resultaten har betydelse för praktisk floravård. De ger förhoppningsvis kunskap om hur skötseln kan modifieras för att skyddsvärda arter kan leva kvar, samt hur man hindrar spridningen av invasiva arter.

På vilket sätt kan det här vara applicerbart på den skånska skogen?

– I Skåne ser vi redan hur invasiva fältskiktsarter sprider sig i och utanför skogarna, samt hur värmekänsliga arter med en mer nordlig utbredning minskar. Genom att hålla skogarna mer slutna kan man behålla ett svalare mikroklimat på marken, samtidigt som det inte får bli för mörkt, då kan inget växa på marken på grund av ljusbrist. Samtidigt behöver man ha en beredskap på att många sydliga arters utbredningsområde flyttas norrut i Sverige, medan det blir för varmt för dessa arter längre söderut i Europa. Skåne kommer därmed att få mer arter från den tempererade lövskogen medan taigans kvarvarande arter gradvis kommer att försvinna.

Jörg Brunet, professor vid SLU i Alnarp.

Text: Åke Högman